Igår hade jag en sjukt rolig eftermiddag! Var med min syster när hon tränade terräng på Hajjerna, en bana jag inte varit på sen 2013. Det var så roligt att se henne och alla var duktiga. Men när jag först kom dit var det mest jobbigt. Ett av mina sista bra minnen med Thilly innan vi hittade hennes skada är därifrån. Vi tränade terräng ofta och mycket och hon var perfektion på banan. Hon älskade det så otroligt mycket och var grym verkligen. Just i den stunden när jag stod på banan igen var det som att all saknad och abstinens kom upp. Jag saknar inte att tävla hoppning och ha en träningshäst 6 dagar i veckan. Faktiskt inte. Men jag saknar detta. Jag saknar det så brutalt mycket. Just terrängen var så rolig och med henne var det så häftigt. Hon har det bra och jag har det bra med, det är som det är. Men ibland saknar man bara så mycket.